Är jag min bästa coach?

Fortsätter att fundera på vad jag ska göra framöver och tankarna har inte stillat sig. Just nu tänker jag på att få utöva yoga och få instruera andra i det. Gick in på en sida som handlade om yogautbildning och vips är hela mitt flöde fyllt med en massa olika certifieringar och utbildningar när det gäller olika sorters av yoga. Det blev såklart inte lättare av det!

Vilken inriktning vill jag välja? Hur lång är den och vad kostar den? 

Så många frågor att fundera kring för att sedan vända och vrida på. Önskar jag hade hittat min vägledare som bara kunde peka ut vilken riktning jag ska ta för att sedan bara följa den vägen fullt ut. Än så länge famlar jag även där. Var ska jag börja?

Har skrivit om coaching och healing förut och det finns fortfarande kvar framåt och väntar på att hitta rätt kurs för det. Har vänt mig till en person och väntar in att hon ska starta upp en kurs i healing för att gå vidare på den stigen men det verkar som om hon väntar in rätt tid för sig. Allt har sin tid sägs det men när jag väl har bestämt mig för något som vill jag inte vänta utan köra på direkt så det är nyttigt för mig med att tiden går så att jag får reflektera lite över vart jag är på väg. Tålamod kanske inte alltid är min starka sida när det gäller mig själv och om jag kommer på något nytt. Förändringen vill jag gärna se och vara med om så fort som möjligt.

Har genom åren kastat mig in och testat nya saker för att utvecklas men inte varit så specifik som jag är nu eller...? När jag ville blir projektledare inom event så bokade jag snabbt upp mig på en utbildning för att jag ville ha någon form av diplom att jag kunde det jag ville arbeta med. Det gick superbra för direkt efter min utbildning fick jag ett jobb på en av de på den tiden större eventbolagen. 

När jag många år senare började nosa på att vilja hjälpa andra och hitta ett lugnare arbetssätt än inom eventbranschen så gick jag en nagelkurs då jag verkligen brann för samtalen som uppstod när jag satt och höll någon i handen. Så mycket förtroende som jag fick då var helt fantastiskt och även att jag kände att jag kunde leda samtalen framåt så när jag några år senare hamnade mellan två jobb så gick jag en coachutbildning för att även där ha ett diplom att sätta på väggen. Första dagen på den kursen blev jag helt chockad eftersom jag in min värld tänkte att som coach så har du en rådande roll och när insikten slog mig att det var precis tvärtom så tvivlade jag starkt på mig själv.

Som coach leder och driver du på samtalet genom att ställa öppna enklar frågor så att den som kommer till mig själv kommer fram till svaren då vi alla oftast bär dem inom oss och bara behöver få säga dem högt.

Nu slår det mig att jag såklart inte behöver vänta på någon vägledare då jag sitter inne med svaren själv och ska nu se till att boka upp mig på de kurser som kommer att starta inom kort. Bara ha tålamod och vänta in dem då de kommer när tiden är rätt för mig. Nu blev det väldigt tydligt!

Min utmaning är att fortsätta att hitta ron i att meditera då jag får arbeta med att stilla mina tankar en stund varje gång. De gånger jag känner lugnet och bara ser ljus och färger i mig är så värt det. Vid de andra tillfällena när allt bara snurrar så tackar jag ändå för stunden som jag har tagit för att bara sitta för mig själv.

Min tid kommer.